För ett par veckor sen bytte jag bort Pontus spjälsäng mot en vanlig juniorsäng med stödbräda. Han va inte alls glad för spjälsängen utan ville ligga på alla ställen utom i den när det va dags att sova. Första natten gick kanon, sen har det varit lite till och från med dessa sovrutiner. Nu känns det som att det bar går emot mig med hans sömn, jag får ingen kväll över till mig själv och hinner inte med mig själv alls.

Jag lägger Pontus vid halv åtta tiden, lägger mig med han i sängen och vi läser en bok tillsammans, sen får han välling och jag brukar sitta bredvid och sjunga lite. Men det hjälper inte längre och jag bråkar och det brukar sluta med att jag somnar i min säng säkerligen före honom.. Hoppas det vänder snart och han somnar gott i sin säng i rimlig tid, för han behöver sin sömn och jag behöver dom få timmarna för mig själv på kvällen.

Den 28 april nu drar jag och en kompis upp till Eskilstuna för att träffa vänner och fira valborg. Jag kommer alltid att vara barnfri i 4 dagar.. rätt blandade känslor, har aldrig varit ifrån Pontus så länge och inte så långt ifrån honom längre. Ska bli väldigt kul att få komma iväg och träffa kompisar och det är kanske dags att göra något för sig själv? Men hur ska jag klara mig utan att vakna upp till Pontus leende på morgonen? Att få sakna är nyttigt!

Idag har vi haft en heldag ute i solen.. och jag sitter just för tillfället och ångrar mina kaxiga ord att jag aldrig bränner mig.. för det är precis på gränsen till bränd. Imorgon får det bli en solning av baksidan och sen ett par lugna dagar ifrån solen..

Nu blir det en snabbdusch här innan det är dax för Desperate Housewifes! :)

Kul att så många läsare hittat tillbaka hit! Välkommna! :)

Kan man bli annat än lycklig när man vaknar upp tidigt på morgonen av att solen lyser in genom fönstret? Jag vaknade iallafall halv 7 på ett strålande humör, vilket är rätt ovanligt då jag annars har ett uselt morgonhumör. Jag smög upp tyst för att inte väcka Pontus och gjorde oss en riktig braklyxfrukost och dukade fram framför tvn.

När Pontus vaknat och kom ut och såg  resultatet av min tidiga uppstigning lös han upp mer än solen utanför :) Så där satt vi och mös framför tvn innan det va dax att göra han till en liten kyckling för att gå på påskfest på dagis.. kanonsöt blev han :)

Denna dagen kommer bestå av ännu en utedag, har egentligen hur mycket som helst att göra här inne, men det får faktiskt vänta tills en regning dag.. :)

Snart kommer Helen och Sofie hit för lite glassätande på min uteplats, med tillhörande tjejsnack såklart.. :)

Senare kommer Pontus favorit Linn hit.. han kommer bli överlycklig! =)

Och som vanligt får jag nog se min kära svägerska Sofie en stund också.

Har haft ett par rätt jobbiga månader nu, där jag känt mig som världens mest ensamma människa.. men nu äntligen börjar jag trivas riktigt bra i tillvaron igen, jag har insett att jag kommer vara helt ensam med Pontus nu, utan hans Pappa. Jag hade självklart hoppats på att det skulle bli annorlunda, men jag kan gå vidare med vårt liv nu med vetskapet att jag har gjort allt och lite till för att det skulle fungera. Jag bryr mig såklart fortfarande väldigt mycket om honom och hoppas att han en dag kommer till insikt och förändrar sitt liv och får en fin kontakt med  Pontus. Men nu har han det bättre utan honom, och jag gör mitt bästa för att vara både en mamma och pappa, och jag njuter av varje sekund tillsammans med min lilla solstråle!