då har jag också åkt på den här berömda vinterförkylningen. Vaknade inatt med halsont och helt genomtäppt i näsa och bihålor.. och idag ser det ut som jag stoppat in 2 clementiner på varje sida av halsen :(..

Har iaf stoppat i mig 2 alvedon nu så febern håller sig nere medans jag e uppe och gör STARK potatis och löksoppa! Det är dundermedicin det när man e sjuk! MUMS! Denna helgen har vatt lugn den också, har vatt ute hos mamma och ätit pannkaksrulle:D mumma..

Nu ska jag lägga mig lite och vila innan det är dags att försöka äta lite.. man e ju inte så sugen på mat när man inte kan svälja.. men soppa e ju perfekt :D

Så här många dagar har jag kvar till beräknad förlossning..

En sak jag verkligen verkligen STÖR mig på, så är det "vänner" man umgåtts med hela tiden innan man blev gravid slutar höra av sig.

Tror folk att man bara blir en mage när man är gravid och att man itne vill göra ett skit alls mer än att ligga på soffan? Sen att man kanske inte vill ut på krogen och rulta runt med stor mage det är väl en annan femma, men man kan väl fan bli tillfrågad om man vill titta förbi en runda när dom ändå sitter hemma och festar? Ne minsann kan räkna på ena handes fingrar hur många det är som har frågat om jag har velat hitta på något dom senaste 6 månaderna.

Sen när ungen ploppat ut då passar det säkert att börja höra av sig igen för att komma och titta o gosa lite med bebisen. Nätack, jag har märkt att det finns faktiskt folk man abra såg som "bekanta" som har hört av sig mer än mina nära  vänner! Är det någon gravid som känner igen sig i detta?

Tycker iaf att det är väldigt tråkigt, för det är ju nu man vill ha folk runtomkring sig. BLÄ!

Ikväll blir det nog mysekväll med Marcus och Tim.. kolla film o äta lite gotte.. Nu ska jag faktiskt lägga mig på soffan o vila en liten stund. :)

Jag har kommit underfund vad ordet jobba kommer ifrån, självklart från ordet jobbigt :) varför har jag inte tänkt på det innan?

Har vatt helt färdig efter jobbet idag, det e verkligen mycket och göra..

Fick åka in till akuten igår.. hade jätteont i magen, och med risk för att låta grov, i muttan. Kändes som jag skulle delas mitt itu från skåran och uppåt.. så ja ringde in till förlossningen hysterisk och fick komma direkt för dom tyckte de lät som förvärkar. Precis som att de skulle lugna mig, förvärkar i vecka 22 e ni inte kloka va mitt svar. Haha.. iaf så kom ja in och jag va inte öppen ett skit (thank god) Men min lilla busunge där inne hade lagt sig lite avigt och "fel" som hon kallade det. Ska hålla lite koll men hon trodde h*n skulle vända tillbaka sig, finns ju rätt mkt plats för dom ännu o simma runt i :D Sen va de ligamenten som värkte och jag blev beodrad att TA DET LUNGT! så from nästa vecka blir det sjukskrivning. Men allt för att bäse, och jag, ska må bra, det är ju det viktigaste!

Patrick och jag satt och finurlade som tusan på va de skulle stå på kortet som ska upp på hans hemsida. Va ingen svår mening egentligen men tycker vi fick till de bra iaf tillslut:) Ni ska få se det fina resultatet :)

Jag tycker verkligen detta kortet är det finaste som nånstin tagits på sötisen :)

Slapp på soffan dags, tänkte faktiskt sätta på och somna till Ice age =)

jaha då va det ännu en sömnlös natt, vaknade kl 1 helt klarvaken och det gick minsann itne att somna om, och hur smart är man då som sätter sig framför datorn? Fastnar som vanligt på msn med Patrick, och nu börjar jag känna Johan Blund komma krypandes under ögonlocken. Så dags nu, när man ändå ska stiga upp för att strax åka till jobbet..

Men det är bara att bita i det sura äpplet och köra på, fast jag vet jag kommer somna som en stock imorgon när jag slutat och sen så är dom vända dygnen igång igen. Inte alls bra med tanke på att jag snart kommer att börja vid kl 6 vissa morgnar! Fyfan. Dags att ta tag i sjukskrivningen snatr också, fär hela dagar klarar jag inte av längre, har så ont efter jag kommer hem att ja inte ens kan resa mig upp från toaletten själv.. de suger!

Ja jag måste säga att det är minsann en livlig liten krabat som lever i min mage.. Man märker direkt när h*n vaknar eller sover.. och oftast är det ju när jag ligger ner och ska vila som den ger sig tillkänna.. väldigt ofta när jag sitter framför datorn också kan ja känna den lilla säga "jag e ju häääär mamma, känner du inte de?"

Usch ja vilket negativt inlägg det blev igår, me vi alla har väl såna dagar när ingenting känns rätt, då är det skönt att skriva av sig det lite. Tyvärr så har jag legat och funderat och oroat mig över i stort sett allt man kan oroa sig för när man är gravid. Föräldrapenning, kommer allt hinnas klart, kommer det va helt friskt, vad gör man om det händer si eller så? Det resulterade bara i huvudvärk om en helt sömnlös natt, somnade klockan 7 (!) idag på morgonen. Och min sängkamrat fick inte mycker mer sömn den stackarn.

Nu har jag lugnat ner mig lite iaf men ibland kryper sig den där oron på, som jag säkert tror att alla gravida har.

Jag undrar egentligen när man räknas som "ung förälder". Barnmorskan sa på inskrivningen att vi va unga och att medelåldern för när folk blir pappor första gången är 31, och kvinnor som blir mammor 27-28. Hur kommer det sig ändå att folk har så himla bråttom o har lite smått panik när man börjar närma sig 25? aja, iaf så tycker jag att jag ser folk som är yngre än mig som har både 1 och 2 barn redan. Och vi är ju ändå "bara" 21 och 23.. eller där fuskade ja lite, det är ju 2009 nu så 22 och 24 är vi ju egentligen. Att min kära karl kommer räknas som ung pappa det har vi ju verkligen räknat med, för det är han som är 22... :)

Ikväll ska jag försöka se om jag kan kolla på The shining, vilket jag längtat efter nu i flera veckor men aldrig haft ork :D

usch idag har verkligen varit en sån där dag man önskar man aldrig hade vaknat till överhuvudtaget, typ sova bort hela dagen. En dag dar verkligen allt bara gått fel.. Men visst alla har vi såna dagar ibland. Kan man inte utrota dom? Kanske är bra med dom ändå så man uppskattar när man har en BRA dag ist..

Denna dagens höjdpunkt blir när det är dags att lägga sig, typ snart. Sitter fortfarande kvar i nattlinne och ångrar att jag överhuvudtaget steg upp.

Varför känns söndagar alltid lika förbaskat deppiga?

Vaknade med huvudvärk, kändes som att det va bara för det va söndag.

Iof så livade min lilla bebis upp den direkt med att börja sparka som tusan för o visa att ja e hääär mamma.. men glädjen va inte långvarig, för vilka kan sabba glädje mer än KARLAR? Förmodlingen ingen (om inte lönelappen) som alltid e lika deprimerande. Ja som sagt, ibland är jag så förbannat trött på karlen här hemma att jag vill slå in pannbenet på honom så han kanske fattar någonting? Varför i hel*ete ser inte män vad som behövs göras hemma? Nej man ska behöva tjata och tjata o till slut göra det själv ändå.

Skulle börjat med bebisrummet i helgen, vi har hämtat ett skötbord, så långt har vi kommit. Wow e i 6te månaden o känns som tiden bara rinner iväg och ändå ska man behöva TJATA!

jävla skit.